Varför det enda sovjetiska raketfartyget på bärplansbåtar skars till metall

  • Dec 18, 2021
click fraud protection
Varför det enda sovjetiska raketfartyget på bärplansbåtar skars till metall

Under det kalla kriget försökte de aktivt fylla på det sovjetiska militärindustriella komplexet med innovativa projekt som var tänkta att stärka den inhemska arméns makt. Och USSR-flottan var inget undantag i denna trend. Så ett slående exempel på sådan modernisering var Hurricane-projektet, som innebar skapandet av höghastighetssmå raketfartyg på bärplansbåtar. Här är bara det enda fartyget som så småningom byggdes, varade bara i tjugo år, och efter det skars det i metall.

Ett raketskepp i flytdockan i Sevastopols södra bukt. Foto: wikiрedia.org
Ett raketskepp i flytdockan i Sevastopols södra bukt. / Foto: wikiрedia.org
Ett raketskepp i flytdockan i Sevastopols södra bukt. / Foto: wikiрedia.org

Projektet för denna typ av fartyg utvecklades vid TsKB-5 (TsMKB "Almaz") 1964, dess författare var chefsdesignern för byrån V. M. Burlakov. Konceptet var skapandet av ett fartyg utrustat med djupt nedsänkta automatiskt styrda bärplansbåtar. Under utvecklingen av projektet monterades ett experimentellt passagerarfartyg "Typhoon" som en semi-naturlig modell.

Experimentellt passagerarfartyg "Typhoon" / Foto: fleetphoto.ru
instagram viewer
Experimentellt passagerarfartyg "Typhoon" / Foto: fleetphoto.ru

Det enda fartyget under Uragan-projektet, känt som MRK-5, lades ner 1972, och efter ett års konstruktion sjösattes det vid Leningrad Primorsky-fabriken 1973. Det är sant att testperioden startade bara tre år senare. Resultaten av kontrollerna föreföll för befälet tillräckligt tillfredsställande för att sätta in fartyget i flottan den 30 december 1977, kl. Baltic, och fem år senare skickades han till Sevastopol, där han ingick i den 166:e divisionen av den 41:a brigaden av missilbåtar på Black hav.

>>>>Idéer för livet | NOVATE.RU<<<<

Projektritningar 1240. / Foto: bastion-karpenko.ru
Projektritningar 1240. / Foto: bastion-karpenko.ru

Fartygets designegenskaper var enorma bärplansbåtar, som var gjorda av titanlegering. I upphöjt läge stack vingarna långt ut åt sidorna i en vinkel på 45 grader. Fartyget sattes i rörelse av ett kraftverk, som bestod av två gasturbinmotorer med en kapacitet på 18 000 hk vardera. Orkanens toppfart är 60 knop. Fartygets beväpning bestod av 4 Malakhit anti-ship missil launchers, 20 Osa-M missiler (20 missiler), samt en 1x6 30-mm AK-630 snabbskjutande automatisk pistolfäste.

Jämfört med de enorma vingarna på fartyget verkar bilarna ganska små. / Foto: topwar.ru
Jämfört med de enorma vingarna på fartyget verkar bilarna ganska små. / Foto: topwar.ru

Men ödet för detta projekt och det enda fartyget byggt enligt det visade sig vara föga avundsvärt. Med all framgång för fartyget till sjöss visade det sig att driften var för svår, men besättningen var inte tillräckligt utbildad. På grund av vilka olyckor ofta inträffade på fartyget. Därför byggde de inte nya fartyg enligt projektet, och det enda fartyget uteslöts från USSR Navy 1990 och överfördes till OFI för nedrustning, demontering och implementering. Visserligen sjönk den två år senare som ett resultat av en brand i Streletskayabukten, men senare höjdes den och skars i metall i Sevastopol.

Förutom ämnet:
4 bärplansfartyg som är starkt förknippade med sovjettiden
En källa:
https://novate.ru/blogs/010821/60003/

DET ÄR INTRESSANT:

1. Voice of Victory: varför den berömda utroparen Yuri Levitan togs bort från luften under efterkrigstiden

2. Makarov-pistol: varför moderna modeller har ett svart handtag, om det i Sovjetunionen var brunt

3. Hur ett enormt fartyg klarar av att stanna vid ett relativt litet ankare i strömmen